Ängelns

Vill du veta om det finns några spökplatser i närheten där du bor?

Klicka på spökbilden och välj landskap. Någon som besökt någon plats där det sägs finnas spöken?

Det var längesedan det spökade här hemma. Sedan jag besökte mediet första gången så har det varit knäpptyst.
Undrar vad det beror på?
Har spökena tagit julledigt eller har de insett att vi är för tröga för att förstå deras budskap?

Jag vill inte påstå att jag saknar dem. Faktiskt så blev jag riktigt rädd ibland.
Dom får gärna spöka men inte i mitt hus.

Om du inte har något att göra på nätterna så kan du alltid titta på direktsända bilder från bla Willard Library ett av världens mest beryktade spökplatser. Ser du något spöke så är det bara att klicka på bilden och spara den för närmare granskning.

Klicka här den som vågar

Nu är jag hemkommen från seansen. Det var sådär om jag ska vara ärlig. Bättre förra gången.
Det är väl så det är, vissa gånger är man lättare att läsa.

Kommer inte ihåg allt mediet sa eftersom det inte var några självklara träffar. Hon pratade om att jag hade börjat säga ifrån mer men jag skulle tro att jag alltid varit ganska bra på det.
Jag fick med mig en gåva från andevärlden. Ett datum. Om jag spelar på något den dagen så skulle jag vinna pengar. Den chansen vågar man ju inte missa. Lovar att berätta om jag vinner eller ej.

Denna gången fick jag inga energier som sist. Hon frågade däremot om jag hade börjat se färgen blå på sista tiden. Jag tänkte efter och faktum är att jag plötsligt tillverkat en massa blåa halsband trots att det inte är en färg jag tycker om. Fick ett infall att köpa blåa pärlor och på den vägen var det. Hon förklarade att blått står för andlighet och i mitt fall var det positivt eftersom jag har viljan att utveckla den förmågan. Hon tyckte däremot att jag inte var redo än och det är precis så jag känner.
Kommer jag gå igen? Svar JA, men ska nog testa ett annat medium nästa gång för att se om det är någon skillnad. Alla jobbar väl på olika sätt skulle jag tro.

Jag rekomenderar alla att testa, vad har man att förlora?

På torsdag kl 18.00 ska jag på seansen. Dubbelkollade att det verkligen stämde.
Åh, det ska bli jättekul. Knappt att jag kan vänta. Kommer att återkomma i detta ämne på torsdag när jag har varit där.

Vill bara påminna för er som aldrig tittade på Pinsamheten att gör det. Har skrattat åt den i två dagar nu och den är lika kul varje gång. 

Klicka här!

Om jag inte är helt fel ute så är det i kommande vecka jag ska på seans igen. Måste kolla upp det mer exakt.
Första gången var jag så nervös. Nu är det mer spännande. Har inte så höga förväntningar utan det blir vad det blir. Kommer nog ställa lite fler frågor den här gången och om jag har tur kanske farfar dyker upp där på andra sidan.

Sist så blev jag ju läst rakt av. Nu vill jag veta mer om mina ledsagare, vem den/dom är och om vi har någon anknytning till varandra. Ibland har man det men lika ofta kan det vara vem som helst.

Sist kände jag mig lugn och behaglig till mods efteråt. En värme spreds i kroppen som jag inte kan likna vid något. Hoppas på samma sköna känsla och att någon vill prata om/med mig.
Alla borde testa det här men jag respekterar dem som inte vill.

GODNATT PÅ ER!!!
 
ska lägga mig tidigt
     (hoppas jag det blir iaf)

Titta in här om du vågar. Jag fick gåshud av flera bilder..........


Klicka!!! Om du vågar...

Nu har jag testat att göra slagruta. Gjorde det sent igår kväll. Det fungerade inte direkt men efter någon minut gav det utslag.
Jag bad min sambo testa också men det fungerade inte för honom. Försökte komma på om jag omedvetet gjorde något så att vinkelpinnarna skulle röra sig. Jag kunde inte se något och inte min sambo heller.

Tyckte det var lite otäckt, precis som sist när jag testade. När man inte vet vad det är för energier man reagerar på så känns det inte rikigt som om man har kontroll. Borde kanske gå en kurs.

Ska testa i dag igen och försöka klura ut varför jag fick starkt utslag på vissa ställen i huset. Uppenbara energikällor som TV, dator mm ger utslag direkt men det var något konstigt som jag inte förstod.

Är det någon som har erfarenhet av slagruta och vill dela med sig?

Det spökar hemma hos mig....
Eller så är det synvillor, kan inte riktigt bedöma det. Jag har sett en del oförklarliga saker, ljusa skuggor, röklåga som efter ett utblåst ljus och min sambo får inte duscha ifred i källaren. Någon rycker i dörren. Tack och lov har jag sluppit de fysiska spökerierna. Hade nog gjort i byxan då.

På kvällarna spökar det på ett annat vis. Jag är så mörkrädd att jag kan bli rädd för mina egna andhämtningar. Jag låg vaken en halv natt och lyssnade efter ett mystiskt ljud som sedan visade sig komma från min näsa. När jag snöt mig slutade nämligen ljuden tvärt (jo jag kände mig ganska dum efteråt).
Undrar vad rädslan bottnar sig i? Var mörkrädd som barn och slutade inte titta under sängen innan läggdags först jag var i början av de 20. Det kan ju verka lite knäppt att jag önskar kontakt med andar och änglar när jag är rädd för min egen skugga. Något lockar och jag kan inte förklara vad det är.

Jag har varit på min första seans.
Länge tvekade jag av rädsla för att känna obehag. Jag var nyfiken men rädd.
Tro mig när jag säger att kvinnan som höll i seansen (som jag aldrig hade träffat tidigare) pratade till mig som om hon kände mig och det utan att jag varken pratade eller nickade,. Hon talade om saker som var högst personliga som långt ifrån alla i min vänkrets känner till. Snack om att bli övertygad.
Efteråt kände jag ett stor lugn och det har jag forfarande kvar trots att det nu gått en vecka.

Själv har jag alltid haft förmågan att läsa andra, har bara inte haft verktygen till att särskilja intuition och fantasi.
Det har jag fortfarande inte men jag hoppas kunna utveckla det längre fram i livet.
Många känner säker som jag att man i vissa situationer kan känna saker i vissa personers närhet. Jag har lovat mig själv att lyssna till dom känslorna för i slutändan brukar det stämma.
Jag kan tex känna värme från människor utan att ha pratat med dem, människor som inte ger så bra första intryck men som ändå utstrålar något.
Jag får ofta "tycka synd om" känslor utan att jag själv förstår varför. Jag vill ta hand om en person som jag varken känner eller har utbytt ord med. Nu menar jag inte bara människor som det uppenbart är synd om som man ser på utsidan.
Detta har gjort mig frustrerad många gånger. Jag kan bli arg på andra eftersom de ger sig på personer som jag känner redan är sargade. Visst kan vissa ha förtjänat det men frustrationen ligger i att jag kan känna att det finns något bakom människan som kan förklara och kanske ursäkta.
Samma sak är det men falska och ondsinta människor. Hur slipade de än är på ytan så går en obehagskänsla genom kroppen. Jag har många exempel på personer som jag känt avsky för redan efter första blicken och tro mig att denna avsky tillslut blev befogad. När jag får avsky känslan brukar jag tvinga mig att prata gott om personen för att jag inte ska påverka åt någon riktning. Det slutar ändå med att det man kände besannas.
Jag önskar jag kunde tro gott om andra, men det gör jag inte pga detta. Därför önskar jag inget hellre än att kunna hantera mina intryck.
Jag har bestämt mig. Nu börjar jag min resa......